En dikt, En vän

Det blåser.
Bladen har trädet att hålla sig fast i.
Det är storm på havet.
Fiskarna är trygga, för de har alltid havet runt omkring sig.
En fågel faller från ett träd
och räddar sig själv med hjälp av sina vingar.
Ett litet barn gråter.
Nallen gör barnet glad igen.
Det är mörkt ute,
men några lampor gör så att man kan se vägen.


Du är trädet,
som jag kan hålla mig fast i om det blåser.
Du är havet, jag är fisken
jag är trygg för du finns alltid där runt omkring mig.
Du är mina vingar,
som räddar mig när jag faller.
Jag är det lilla barnet.
Du är Nallen som gör att jag blir glad igen.
Det är mörkt ute.
Du är ljuset,
som gör så att jag kan se vägen.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0